Skyeterrier har från början varit en grythund och en skadedjursbekämpare. Idag är rasen främst en sällskapshund. Rasen är känd för att vara mycket trofast sin ägare, och fungerar bra som familjehund. Den kan vara reserverad mot främlingar, men får inte vara aggressiv. Med tanke på rasens bakgrund kan hunden visa stor jaktlust.
Skyeterrier är en av de äldsta skotska raserna och tidigare känd som ”terriern från de västra öarna”. Rasen utvecklades från så kallade highland terrier och en av dessa varianter utvecklades på ön Skye och den kom att få ett ganska speciellt utseende. Ursprungligen är det en terrier med uppgift att vara en effektiv skadedjursutrotande hund. Från 1870-talet började man att skilja på de så kallade skotska raserna och den engelska kennelklubben beslutade att den västskotska varianten skulle heta skyeterrier.
Skyeterriern är en långsträckt, lågställd hund med ymnig dubbel päls. En skyeterrier kräver pälsvård och för att behålla en välvårdad och elegant hund behöver den kammas och borstas igenom ungefär varannan vecka. Pälsen är dubbel och underullen är kort, tätliggande, mjuk och ullig. Täckhåret är långt, hårt, rakt, slätt och fritt från lockar.
De rasspecifika avelsstrategierna, RAS, är handlingsplaner för aveln inom en specifik ras. De beskriver både problem och starka sidor som kan finnas inom rasen och rymmer de avelsrekommendationer som rasklubbens medlemmar kommit överens om.