Vid förra sekelskiftet beskrevs små röda terrier i East Anglia nordost om London. De utgjorde en blandning av flera terrierraser och ytterligare raser korsades in efter hand. De små terrierna blev populära både som sällskapshundar, bland annat hos studenterna i Cambridge, och som gårdshundar för att hålla efter råttor och andra skadedjur.
1932 godkände engelska kennelklubben de små terrierna under namnet norwichterrier. 1964 delades rasen i två, norwichterrier med ståndöron och norfolkterrier med hängöron. Numera skiljer sig raserna både i exteriör och temperament. Den är vaken, orädd och vänlig. Det är en social ras som älskar människor.
Rasen är kompakt och kraftig med kort rygg. Färgen är alla nyanser av rött, vetefärg, black and tan eller grizzle. Vita tecken eller fläckar förekommer. Pälsen måste trimmas. Hur ofta beror på pälsväxt och ägarens krav.
Svenska Norfolkterrierklubben
De rasspecifika avelsstrategierna, RAS, är handlingsplaner för aveln inom en specifik ras. De beskriver både problem och starka sidor som kan finnas inom rasen och rymmer de avelsrekommendationer som rasklubbens medlemmar kommit överens om.
